Dagens promenad kan nog gå till historien som en av de mera "misslyckade". Efter att jag och Isak (å Elias också förstås) kommit hem från Leos Lekland var storebror trött, jättetrött så trött att han till och med sov när jag bar in han från bilen vilket i stort sett aldrig sker.

La han i fåtöljen så att han fick sova en liten stund till (får inte sova för länge för då får vi problem med nattningen alt en unge som vaknar 02.00 och anser att det är morgon).

Efter en stund kom Lena N då vi skulle ut och gå en sväng med hundarna tillsammans. Perfekt då skulle Isak få prova sin cykel han fick från kusin Ines vänner i Luleå för 2 år sen för första gången (som han når ner till tramporna!)... Jo tjena - att väcka Isak när han fortfarande är trött är ingen lek. Klädde på en MYCKET grinig Isak som till sist följde med ut. Lena hade med sig sina 3 vovvar och jag ingen Error var redan hos Lena H dit vi skulle gå för att hämta hem honom från hans "playdate" med Pelle. Tyckte att en barnvagn med Elias, en 2-åring på cykel och en hund på hemvägen fick räcka så Harry blev kvar.

Cykling gick inte alls det är fortfarande ganska lerigt längs vägen dvs tungcyklat så med förslag från Lena så knöt vi ett koppel i styret och så tänkte jag dra Isak... Det gick jättebra i 20 meter sen hände något som jag inte vet vad det var (gick med ryggen mot) resultatet var i alla fall en vält cykel och en Isak som stod på näsan rakt ner i en lerpöl. DÄR gav vi upp cyklandet och då var vi ungefär 40 meter från huset. Promenaden kändes vääääldigt långt borta just då med supersur Isak och ingen syskonvagn och åka med Elias ville han inte. Då fick han tag i Kyuss koppel och så var det som om hela världen blev ljus igen för Isak och så gick han väldigt glad och nöjd med Kyuss i koppel alldeles själv till Lena.

Där skulle man kunna tro att det var klart och lugnt resten av vägen? Nej då - vi fick en extra hund som vägrade stanna på sin gård där INGEN var ute med hunden med oss och inte tänkte den vända heller... Fick ringa till Lena när vi var halvvägs in längs skogsvägen som skickade Anita med bil som körde hem hunden. Ville inte vända då Isak gick och hur skulle vi få hundskrället att stanna när vi gick?

FRAMME! Hos Lena var väl allt lugn och fridfullt eller? Man ska inte kasta sten i glashus alt kasta pil i kuvöser... För efter kanske en halvtimme så vem står på Lenas gård om inte en brun Harry????? Hundj-veln har demolerat kompostgallret han satt bakom och öppnat dörren som inte var låst men stängd och spårat oss till Lena. Så går det när man ondgör sig över andra som inte vet var de har hunden.

Så nu hade jag likförbannat två hundar, två barn och en barnvagn när vi skulle gå hem. Jag var INTE på bra humör på Harry som dessutom helt förträngt konsten att gå i koppel och mest var i vägen tror han lyckades kliva på barnvagnens fotbroms kanske 4 gånger? DUMHUND!

Isak gick med Lena N hem och åt bulle vilket vore rätt okej om man inte är i höjd med en av världens hungrigaste hundar KRUX mun. Isak hade dessutom ingen brådska med att äta upp sin bulle utan den räckte till infarten på Svartnäsvägen då hade han slickat istället för att tugga de sista 200 metrarna.

Tur att sällskapet Lena var trevligt!